Utbildningsinflationen är ett faktum
Vi skapar en utbildningsinflation genom att släppa in allt fler elever på universitet, högskolor och KY-utbildningar.
Eftersom att all grundskolan och gymnasium inte bidrar med utbildning inom ekonomi, statsvetenskap eller filosofi förlängs många ungdomars skolgång med vidareutbildningar. Det bidrar till att vi har fler unga vuxna som inte arbetar, får livserfarenhet eller bidrar till en nyttig arbetskraft.
Grundskolans och gymnasiets betydelse urvattnas då alla vet att det går att vidareutbilda sig. Det ställs inte lika höga krav på våra lärare eller på eleverna att utbilda sig. I och med detta förlorar vi även respekt för läraryrket i Sverige.
Ingen vill arbeta i ett service- och underhållsyrke om de vet att de genom en lättillgänglig utbildning har chans på något annat. Genom de möjligheter som en vidareutbildning ger finns det inte heller dem som vill arbeta med yrken som är livsviktiga för samhället.
Syftet är inte att förtrycka våra ungas chanser att "lyckas" i livet med dessa förslag. Vi måste utöka viktig utbildning i vår grundskola och gymnasium samt att strama åt urvattningen av högre läroverk. Men de förändringarna som Tobias Krantz skriver om i DN idag är inte tillräckliga. Nya strängare krav på lärarutbildningen måste kompleteras med en strängare skola för eleverna. Vi kan inte fortsätta att dalta med våra barn och ungdomar.
Omröstningar i ämnet:
Bör samtliga gymnasielever läsa baskunskaper i statskunskap och samtida politik?
Eftersom att all grundskolan och gymnasium inte bidrar med utbildning inom ekonomi, statsvetenskap eller filosofi förlängs många ungdomars skolgång med vidareutbildningar. Det bidrar till att vi har fler unga vuxna som inte arbetar, får livserfarenhet eller bidrar till en nyttig arbetskraft.
Grundskolans och gymnasiets betydelse urvattnas då alla vet att det går att vidareutbilda sig. Det ställs inte lika höga krav på våra lärare eller på eleverna att utbilda sig. I och med detta förlorar vi även respekt för läraryrket i Sverige.
Ingen vill arbeta i ett service- och underhållsyrke om de vet att de genom en lättillgänglig utbildning har chans på något annat. Genom de möjligheter som en vidareutbildning ger finns det inte heller dem som vill arbeta med yrken som är livsviktiga för samhället.
Syftet är inte att förtrycka våra ungas chanser att "lyckas" i livet med dessa förslag. Vi måste utöka viktig utbildning i vår grundskola och gymnasium samt att strama åt urvattningen av högre läroverk. Men de förändringarna som Tobias Krantz skriver om i DN idag är inte tillräckliga. Nya strängare krav på lärarutbildningen måste kompleteras med en strängare skola för eleverna. Vi kan inte fortsätta att dalta med våra barn och ungdomar.
Omröstningar i ämnet:
Bör samtliga gymnasielever läsa baskunskaper i statskunskap och samtida politik?
Ska man ha privatekonomi som särskilt ämne i grundskolan?
Kommentarer
Trackback
