Obegränsad öppenhet - vill vi ha det?

Öppenhet är som allting annat, det kan inte vara gränslös. Det är självklart att det är vi som ska sätta gränser och att gränser alltid bör provas. Wikileaks har startat en bra process egentligen och det är intressant hur det kommer att sluta. Tycker vi att det är helt accepterat och fritt fram att lägga ut vad som helst på nätet så ska vi också acceptera att även våra privata hemligheter kan läggas ut på nätet.

Tänk att alla dina hemliga brev läggs ut på nätet utan ditt medgivande. Det finns väl ingen anledning att dölja att du tänker att lämna din fru men hon vet inte om det eller att du planerar att byta jobb men har inte sagt det till chefen än eller att du hade rökt marijuana när du var i Amsterdam förra veckan. Alla har rätt att veta om dina planer, svagheter och snedsteg. Som tur är vi för det mesta ointressanta för andra och det enda kan som hända om någon får reda på din hemlighet är att din fru lämnar dig och du blir avsagt på jobbet.


När USA:s hemliga dokument läggs ut på Wikileaks är det bara ett test på hur världssamhället kan reagera på en gränslös öppenhet.  Det är en sak när det gäller privata hemligheter och en annan när det gäller hela stater. Banker kan gå omkull, regeringar kan störtas och landets säkerhetsluckor kan leda till att många människor mister livet. Allt detta kan hända om hemliga dokument hamnar fel.



Omröstning:





Ska du skriva ett blogginlägg om omröstningen? Embedda omröstningen ovan gratis och utan registrering Voter.se

SvD 2 AB DN

Kommentarer
Postat av: Andreas B

Nu får vi nog vara lite försiktiga så vi inte blandar ihop det. Vissa hävdar att t ex Facebook är ett hot mot den personliga integriteten eftersom väldigt många människor väljer att publicera privata uppgifter om sig själva. Det kan mycket väl stämma att det finns intregritetsaspekter i detta, men det går inte på något sätt att jämföra när en stat samlar in information om medborgare utan medgivande. Det är som att likställa samlag mellan två samtyckande individer med våldtäkt.



Det är inte den frågeställningen du tar upp här, även om det går in i det. Visst är det farligt när privata uppgifter läcker, men man kan inte bemöta det problemet med huruvida vi ska ha total öppenhet eller inte. Begrunda detta: Om vi inte har myndigheter som samlar in och registrerar dessa uppgifter, då kan heller ingen läcka ske. Problemet är således löst utan att ens nämna "öppenheten" som ett problemområde.



Frågan som ska ställas är i stället hur mycket information som vi ska samla in, och hur känslig den får vara. För läckor kommer att ske, alldeles oavsett hur väl vi försöker skydda den. Gränsdragningen bör vara mellan effektivitet - integritet/säkerhet och inte mellan öppenhet - integritet/säkerhet. Annars är vi snabbt inne på det sluttrande planet, trots att avsikterna är väldigt goda.

2010-08-13 @ 18:09:31
Postat av: anon

Det är skillnad på staten och det privata.



Staten drar in skatt från folk och kan utöva våld om någon vägrar (arrest/fängelse). Därför är det extra viktigt att se vad maktapparaten gör med de pengar som kommer in. Används pengarna till att mörda folk för att ta deras resurser (exempelvis USA i Mellanöstern), så är det viktigt att det kommer till ytan. Används resurserna för att stärka politikerna på bekostnad av demokratin och medborgarna (exempelvis CIA, SÄPO, FRA, etc.) så är det också allvarligt.



Tiden har kommit då regeringar tvingats att sluta se sina medborgare som schackpjäser. Avskaffandet av manligt militärt slaveri (värnplikten) är ett steg i den processen. Öppenhet är ett annat steg.

2010-08-13 @ 18:54:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0