Malta är inte asylsökandes resemål
Malta är en liten ö med ca 400 000 invånare. Landet försörjer sig på turism som sysselsätter 69% av befolkningen. Det finns inga nämnvärda industrier på Malta och det råder brist på vatten och energi.
Tack vore sin geografiskt position har Malta blivit en ingångsporto för många utomeuropeiska invandrare som vill resa vidare till Europa. Problemet är att enligt Dublinfördraget måste asylsökande stanna i det första landet de sökte asyl eller uppehållstillstånd i.
Detta skapar enorma problem för Malta som inte kan ta hand om så många invandrare. Även med hjälp av EU är det ett omöjligt uppdrag för ett litet land med begränsat antal invånare. Läger som byggs i Malta är av betydligt sämre kvalité än flyktinganläggningar i till exempel Sverige. Det är stora hangarer med minimala bekvämligheter. Ingen av de asylsökande som kommer till Malta tänker stanna där. Deras mål är att resa vidare. När dem blir avvisade från andra länder måste dem återvända till Malta igen enligt Dublinfördraget.
Bedöm själva hur klokt är det att kräva av Malta att integrera asylsökande ensamkommande barn eller att bygga bättre läger för dem. Malta kan inte göra det på grund av sina begränsade fysiska kapacitet och asylsökande vill inte stanna på Malta på grund av det var inte deras resemål.
Omröstning:
Bör EU och Sverige ta emot fler asylsölande som EUs flyktingkommissinär Cecilia Malmström föreslår?
Sen att 95% av "barnen" egentligen är vuxna män är ännu en fråga som bör diskuteras.
ratificierat via det folkrättsliga fördraget Dublinförordningen, (som numera också gäller som svensk lag) höjs det ramaskrin bland politiker och media. Nu är det dom ensamkommande unga män, felaktigt kallade ”barn”, från Somalia som är på tapeten igen.
Många afrikanska ”flyktingar” tar sig till den lilla medelhavsön Malta för att få ett fotfäste inom EU. Men när dom upptäcker att Malta inte överöser dom med bidrag, gratis bostäder och andra förmåner så väljer dom snabbt att söka sig till det ställe där dom vet sådant erbjuds. Nämligen Sverige.
När Sverige då följer den lagstiftning som finns på området och aviserar att dessa unga män skall skickas tillbaka till det land där dom redan fått uppehållstillstånd, alltså Malta, börjar det invandrings- och flyktingindustriella komplexet i Sverige att klaga.
Då börjar anklagelserna och snyfthistorierna om hur ”omänskligt” EU-landet Malta behandlar dessa ”flyktingar”, och helt utan att någon som helst hänsyn tas till att det är svensk lag som tillämpas höjs röster om att lagen skall ignoreras och ”barnen” istället skall ges permanent uppehållstillstånd i Sverige, istället för det tillfälliga som Malta ger.
I Svenska Dagbladet berättas historien om den ”stackars” Nouredin Hussein Mohamed med uppgiven ålder 16 år. Han gjorde precis det som beskrivs ovan, erhöll uppehållstillstånd på Malta, men upptäckte snart att gräset var grönare på andra sidan staketet, alltså i Sverige. Sagt och gjort, till Sverige bar det av.
Nu skall Nouredin Hussein Mohamed, helt enligt gällande lagstiftning, skickas tillbaka till Malta. Adjöss med det goda livet finansierat av skattebetalarna, adjöss med en bekymmersfri tillvaro inom den svenska omhändertagandeindustrin som sysselsätter allt fler människor varje år.
Men allt hopp är inte ute för Nouredin Hussein Mohamed. Det finns starka krafter i Sverige som tycker svenskens plånbok skall försörja ytterligare en ointegrerbar medlem av ”det mörkare samfundet”. Rädda Barnen, Bengt Westerbergs privata skattkista Röda Korset, Amnesty, Sverigeföraktande politiker, dito journalister, alla sluter upp bakom Nouredin Hussein Mohameds önskan att få delta i arbetet med att förvandla Sverige till en perifer och utfattig soptipp i norra Europas utmarker.
Fakta: Under 2009 fattades 28 beslut om överföring av ensamkommande barn från Sverige till Malta. Fram till den 5 april i år har sju liknande beslut tagits. Samtliga barn under denna period har från början flytt från Somalia. Migrationsverket uppskattar att en stor del av dessa barn har avvikit och gått under jorden i Sverige istället för att resa tillbaks till Malta.
Dublinförordningen reglerar vilket land som ansvarar för enskilda asylärenden och innefattar EU-länderna samt Norge och Island. Om den asylsökande har uppehållstillstånd eller har tagit sig in illegalt i ett annat land, före Sverige, som omfattas av förordningen är det detta land som har ansvar för asylprövningen. Migrationsverket fattar då i allmänhet ett beslut om att personen skall överföras till detta land.
