Om olämpligt kläder på jobbet
På sin fritid kan man göra vad man vill – att gå naken eller att bära niqab. Det behöver inte diskuteras. Men vissa yrken kräver speciella kläder och det är viktigt för ett relevant tjänsteutövande: brandmän, läkare, kökspersonal, o.s.v. Ingen representanter av dessa yrken skulle tvista om att ha sitt eget klädskick på jobbet.
Arbete med barnen kräver också sin klädkod. Barnen lär sig att kommunicera med vuxna med hjälp av tal och kroppsspråk. Kroppsspråket står för 70 % av kommunikationen. När man använder niqab döljer man sina ansiktsyttryck och mycket av sitt kroppsspråk. Med andra ord är det ett direkt hinder för en relevant tjänsteutövning.
Omröstningar:
Vilka restriktioner är mest lämpliga mot användning av burka och niqab i Sverige?
Muslimsk kvinna med heltäckande slöja, niqab anmäler Stockholms stad till DO. Kan heltäckande slöja förbjudas på arbetsplatser och skolor?
Kan dessa självklara saker vara svåra att fatta?
ja då undrar man vad dom är ute efter.
Ur artikeln:
" Snälla, sluta idiotförklara oss"
Det behövs verkligen inte, det gör dom så bra själva.
ska det vara så svårt att förstå att all klädsel inte passar överallt helt OBEROENDE av religion. man kan inte heller alltid bära kortbrallor och flipflops på alla arbetsplatser bara för att det känns rätt. precis som att niqab inte alltid är lämpligt. utöver det måste man förstå att valen har konsekvenser.om du VÄLJER att sticka ut så kommer folk stirra, folk kommer öppna käften vare sig de har med saken att göra eller ej. jag får både negativa och positiva responser på mina dreads tex. dreadsen gör att jag inte kan söka vilka jobb som helst, då det inte passar sig. skulle jag bli arbetslös nu skulle jag naturligtvis göra mig av med dem. jag förstår inte skillnaden. skiter fullständigt om någon är religiös eller ej, allt passar sig inte överallt.
Enligt Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet är all form av religionsfrihetslag och diskrimineringslag underordnad den Europeiska kommissionens lagstiftning om skydd för mänskliga rättigheter som antogs 1950 och som innehåller en artikel om religionsfrihet. Artikel 9 som har blivit ett föremål för åtskilda avgöranden för flera fall i Europa Domstolen. Sverige har anslutit sig till Europakommissionen och är då bunden till både Europakomissonen och de utslag som kommer från Europa Domstolen i Europa Domstolen utifrån Artikel 9 - religionsfriheten som har kommit fram till att lägga ett system i tre led:
1. Det första ledet som av ser själva religionen om vad åsikten som man brukar kalla det interna forumet eller med andra ord det får inte ske någon som helst begränsning av åsiktsfriheten/yttrandefriheten med koppling till religionsfriheten för att det är en fråga om skydd mot indoktrinering.
2. Det andra ledet är om manifestationer om denna religiösa åsikt. Redan i artikelns text så markeras det om utrymme om dessa manifestationer eller på ett fint språk kallar man det på ett finare språk det externa forumet till exempel att be tillsammans eller att hålla gudstjänst tillsammans, att propagera, missionera för sin religion alltså att försöka värva medlemmar. Dessutom har kosherslakt uppfattas som en manifestation av själva religionen exempel judendomen.
3. Det tredje ledet innebär att det finns manifestationer som inte omfattas av Europa Domstolen som använder följande terminologi på det som skyddas säger man att det är intimt förbundet med religionen och att det är inte linkt på engelska medan det som faller utanför är sådant som är motiverat av religionen men inte så nära religionen så att det är linkt till religionen. Ett exempel kan vara att en radikal pesifist vill dela ut flygblad med utmaning till soldater att inte gå ut i krig eller anse att en viss person ska ha en viss form av skatt med religiösa argument anses enligt Europa Domstolen inte vara så pass intimt förknippat med religionen så att det är en del av religionen.
Svensk lag faller på samtliga nivåer om fallen inte prövas med hänsyn till Europeiska kommissionens som är den som styr allt!
Källa: Den 8 februari dömde Stockholms tingsrätt i fallet med en muslimsk man som fått sin aktivitetsersättning indragen efter att han av religiösa skäl vägrat ta en kvinnlig företagsledare i hand. Diskrimineringsombudsmannen förde mannens talan och tingsrätten ansåg att mannen utsatts för religiös diskriminering och tillerkände honom ett skadestånd på 60,000 kr. Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet, anser att domen är felaktig. Den skulle aldrig hålla vid en prövning i Europadomstolen.
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramID=416
Alla fall med religiösa inslag ska alltid prövas om hur nära eller inte förknippat exp nikab, icke handskakning med mera det är förknippat med en viss religion.
